Föräldraskap

Vilse i barnmatsdjungeln?

19 januari, 2020

Som nybliven förälder finns det massor att fundera över och läsa om. Ibland får du tips och råd som faktiskt hjälper dig på vägen in i föräldraskapet och ibland får du råd du inte ens bad om. Det här med maten åt ens nya familjemedlem är en sån där grej som diskuteras minst lika flitigt som sömn och bajs när man träffas med andra mammor. Du borde göra så och du borde ge barnet den och den maten. Det är viktigt att barnet får pröva det och det livsmedlet och hemlagad mat är alltid det bästa.

Är du minsta lilla osäker som förälder så kan du gå helt vilse i barnmatsdjungeln och i värsta fall hitta dig själv hopsäckad mellan butikshyllorna som överbelamrats med barnmatsburkar i alla storlekar och färger. Det där med barnmat är en djungel och det är inte alltid lätt. Fast det rimligtvis borde vara det.

Vår son – allätaren

Vi började ge Einar smakportioner redan vid 4 månaders ålder. När han väl fick smak på ”riktig” mat så började han också växa bättre. Det verkade som om det var maten han saknat och nu äter han så bra. Han äter det mesta och redan från början bestämde jag mig för att här varierar vi mellan köpt barnmat och hemlagad barnmat.

Vi har prövat de flesta barnmatsburkarna som finns tillgänliga för barn under 1 år. Även om jag nu som då läser i böcker att köpt barnmat inte alls är lika bra som den du gör själv. Men, jag tänker inte ge mig själv dåligt samvete för att han nu som då äter mat ur en glasburk från butikshyllan. Så länge vår son äter, är nöjd och växer så är jag också nöjd. Oavsett då om det är den mat jag själv gjort åt honom eller den som vi köpt från affären.

Den första matstrejken

Så kom dagen, för ungefär en och en halv månad sen. När han plötsligt vägrade äta. Jag hade värmt en burk mat åt honom vid lunchtid och barnet bara kinkade. Nå, efter lite lirkande hade jag fått i honom några skedar och sen gav jag upp. Den dagen åt vi oss mätta på plockmat och ersättningsmjölk. Följande dag prövade jag ett annat märke på maten och det gick lite enklare ner. Allra bäst äter han ändå om det är mat som jag lagat. Men även vissa sorters färdigmat går också ner.

Så jag fick helt enkelt lov att söka fram lite olika recept och ställa mig vid spisen.

Den egna barnmaten

Så i dagens läge gör jag all den mat som han äter själv. Jag brukar försöka köra storkok och göra flera rätter samtidigt. De flesta av dem innehåller ungefär samma ingredienser så det är ganska enkelt. Vi varierar oss mellan kyckling, kött och fisk. Allra bäst äter han mat innehållandes batat eller morot. Han har ännu lite svårt för rätter som innehåller många bitar, så jag försöker att mixa det ganska slätt, men ändå med lite textur.

Även om det tar lite tid och ibland inte känns så roligt att ställa sig och skära, koka och mixa. Så är det ändå helt okej. Jag vet ju att han blir glad när han får äta något som smakar. Har du smakat på burkmaten? Den smakar ju knappt något, vissa av rätterna kan dofta rätt okej, men smaken? Var är den?

Det är helt okej att vara vilse i den där djungeln av barnmat och goda råd kring barns första ätande. Jag tror att alla mammor har varit där. Precis som med allt annat när det kommer till dig och ditt barn så ska du känna efter och se vad som fungerar för er. Det är absolut viktigast! För även om du går vilse i barnmatsdjungeln så kommer du förr eller senare att hitta ut. Då spelar det ingen roll om du fyller din kundvagn med barnmatsburkar eller med råvaror för att göra egen barnmat. För det som alla föräldrar vill är ju ändå att ha ett barn som är nöjd och som växer. Kom ihåg, du duger precis som du är!

För dig som gärna vill pröva, eller som brukar göra, egen barnmat så kan jag dela med mig av några av våra favoritrecept. Kanske du och din bebis hittar en ny favorit. Välkommen ut ur barnmatsdjungeln!


Gillar du dethär inlägget? Klicka gärna på hjärtat här under. Då vet jag vad du gillar och skriver kanske mer om samma ämne!

21+

Continue Reading

Föräldraskap

Mitt mål: en piggare mamma

10 januari, 2020

Efter förkylning och julledighet känns det skönt att kicka igång med ett inlägg gällande rörelse och kost. Kanske för att inspirera dig, men mest för att boosta mig själv. Imorgon drar Yourmama 2.0 igång och jag är så taggad. Har medvetet valt att ta det lite lugnare, om än jag har kunnat träna nu i en vecka. Men vill inte riskera att dras tillbaka ner i förkylningen igen. Det har blivit några promenader under den senaste veckan. Lite för att väcka kroppen och påminna den om att det här mår vi bra av. Har som ny rutin att komma mig ut 4 gånger i veckan å minst 30 minuter. Men ja, vet att det har efterfrågats en del träningsrelaterade inlägg här, speciellt efter att jag skrivit lite om det tidigare. Så, jag tänkte vi kör!

Läs mer: Tillbaka till träningen med Yourmama

”Är det enkelt att bli av med gravidkilona?”

Jag har länge haft problem med hjärnspöken gällande min kropps utseende. Det hela bottnar i en svag självkänsla och det är något jag arbetar med alltid med jämna mellanrum. Som gravid kvinna trivdes jag utomordentligt bra i min kropp. Rätt länge hölls vikten ganska jämn och det var först i slutet som jag svällde, av helt naturliga orsaker dvs. preeklampsin.

Om jag ställer mig på vågen idag så vet jag att den visar några kilon mer än när jag ställde mig på vågen för 1,5 år sen vid inskrivningsbesöket vid mödrarådgivningen. Själva vikten lägger jag inte så stor fokus vid, det är snarare känslan i kroppen som jag vill fokusera på. Hur vissa byxor ännu känns lite spända över magen och att kroppen ibland känns tung och formlös. På bara 10 veckor med Yourmama i höstas märkte jag skillnad i känslan i kroppen. Så det ska bli spännande att se vad den här våren med lite mer rörelse gör för mitt mående.

Som nybliven mamma är vikten och din kropp det sista du tänker på. Det finns andra så mycket mer viktigare saker. Men tids nog kanske du känner att det är dags att försöka gå igång maskineriet igen. Så var det för mig också, den här gången med ett helt annat mål.

Stark & stolt mamma

Jag har ju redan skrivit en del om min träning och även nämnt att jag deltagit i en kurs som heter Yourmama. Den absolut bästa investeringen 2019. Jag tror att årets bästa investering blir Yourmama 2.0.

För min del så fungerar rörelse som ett medel för att hålla hjärnspökena på avstånd. Rörelse och motion gör också att jag orkar med vardagen och mitt mål i år är att bli en stark och stolt mamma. En mamma som orkar leka, fixa mat och ta hand om sig själv också.

Det här hoppas jag uppnå genom regelbunden rörelse och så bra kost som möjligt. Ett av mina mål är att få bukt med sockerberoendet jag lagt på mig under den senaste tiden. En annan målsättning är att göra hemmaträningen till en vana, jag som tidigare hatat hemmaträning. Utöver det kommer jag under våren att delta i både Yourmama 2.0 samt Mamma bootcamp som ordnas via Vuxeninstitutet. Det gäller att ta de små chanser som ges, till rörelse, när man är hemma.

Min relation till socker

Nu har jag bestämt mig för att, en gång för alla, försöka få bukt med min mindre hälsosamma relation till socker. Den som accelererat och stundtals varit riktigt jobbig under de senaste 9 månaderna.

Det hela fick sin start strax efter att Einar föddes och jag bodde på sjukhuset med honom i tre veckor. Mitt psykiska mående var inte på topp, kroppen återhämtade sig efter bästa förmåga och jag var uttråkad och ledsen. Var fanns trösten? Jo, i sockret. Under de tre veckorna konsumerade jag nog en hel årsförbrukning av socker tror jag. Det var godispåsar och choklad dagligen, allt för att få lite tröst eller sysselsättning.

Sen slapp vi hem och godis- och sockerätandet fortsatte. Ni vet väl kanske att socker har en tendens att ge ökad energi, i en kort stund, innan blodsockret dippar rejält igen. Vad är då en bättre vän till en nybliven mamma med känslor all over och en stor sömnbrist än socker. Sockerråttan i mig jublade. Det gör den inte längre!

Jag märker så otroligt stor skillnad nu när jag äter bättre och mer regelbundet och försöker hålla ner nivån av godis och socker. Jag tror inte på förbud, men jag tror på att försöka välja något annat än socker majoriteten av gångerna när suget slår till.

Resan har redan börjat

Egentligen var min tanke att idag skriva ett inlägg om hur jag får hemmaträningen att fungera med en liten bebis och en nyfiken hund. Men jag kände att jag behöver får de här tankarna ur systemet och bollen i rullning innan jag kan ta mig an just det inlägget.

Jag vill komma igång igen själv, innan jag ger er mina tips. Men ett tips kan jag ge dig redan nu; skippa vågen! Släng ut den eller göm bort den. Vill du ha något att fokusera på, sätt fokus på känslan. Hur känns det nu? Hur vill du att det ska kännas? Börja enkelt, har du besvär sök hjälp för dem först. Lägg till ett bättre alternativ istället för att förbjuda livets gottigheter och försök att skapa en regelbunden promenadrutin.

Så återkommer jag så småningom, nu ska jag packa väskan inför i morgon och plocka fram träningskläderna så att jag är redo att ta mig an utmaningen igen.


Gillar du dethär inlägget? Klicka gärna på hjärtat här under så vet jag vad du gillar och kanske skriver mer om samma ämne!

2+

Continue Reading

Älskade unge

Einar 9 månader

3 januari, 2020

Alltså jag får riktigt nypa mig i armen och fundera på detta ett slag, tänk att vi har en bebis som är 9 månader gammal. Jag sa åt sambon att snart får vi börja fundera på 1 års-kalas. Men han tyckte att det är ju först om tre månader. Men ja, tiden går fort! Även om våra dagar ser ganska likadana ut så går dagarna nog ändå i rasande fart. Mycket av dem kretsar fortfarande kring rutiner och just nu har vi ett ganska bra schema.

Mat- och sovklockan

Hos oss ser en ungefärlig dag ut så här just nu:

6.30/7.30 – väckning

8.00 – frukost bestående av gröt med banan eller fruktpuré på. Efter frukosten en flaska mjölk.

ca. 9.30 -11/11.30 – vilostund 1 ute i vagnen

12.00 – lunch, varierat mellan hemlagade måltider och burkmat.

14.00 – mellanmål, oftast en burk fruktpuré, lite bröd att plocka i sig själv och en flaska mjölk.

14.15-16 – vilostund 2 ute i vagnen

17.00 – middag, som lunchen ev. något smått att plocka med medan jag äter min mat.

20.00 – en flaska välling och så i säng för natten

Där emellan så leker han på golvet eller så tittar vi i böcker eller busar. Ibland går vi på promenader i selen om han är vaken och jag vill ut i dagsljuset. Att promenera med vagnen och honom sovandes funkar endast om jag går långt och länge. Han vaknar ofta en stund efter att vagnen stannat. Mat- och sovrutinerna har jag satt redan innan jul, våra nattningar drog ut på tiden så det här är enda sättet just nu för att få en fungerande vardag. Efter att vi fick sovrutinerna på plats så somnar han också 99% av gångerna utan minsta gråt i sin säng till kvällen.

Hur mår han annars då?

Ja, förutom att stackarn råkat ut för sin första förkylning med snuva och rethosta så mår han bra. Han har god aptit när det kommer till välsmakaden mat. Så piltti-burkarna lämnar kvar i hyllan, Sempers barnmat funkar ganska bra och mammas hemlagad äts med störst aptit. Vi har lite smått introducerat plockmat åt honom men i regel så matar jag honom först och sen får han något att plocka med själv. Vet inte vem av dem som är gladare, han över att få plocka med mat eller Doris som får äta allt det som ramlar på golvet.

Strax innan jul sprack också hans två första tänder genom i nedre käken och jag har på känn att de två första i övre käken kommer snart också. Han har inte börjat åla, men rör sig nog runt i cirklar och genom att backa. Igår såg jag dessutom första tecknen på krypställningar, så har på känn att han lämnar ålandet helt. Även om vi tränar att ta oss fram på mage nästan dagligen och övar att sitta och leka på golvet. Så fint att se att han utvecklas och blir stadigare motoriskt också varje dag. Han blir ju 8 månader nu inkommande vecka, om man ser till hans utvecklingsålder. Å just kring utvecklingsålderns datum så brukar det hända en del.

Det roligaste Einar vet är när man gör ljud och miner. Eller när han får busa med en i soffan. Aldrig har jag hört ett gladare skratt än hans när vi busar i soffan om kvällen. Annat han tycker om är vår hund, ju mer hon skäller dessto mer skrattar han. Han gör dessutom världens sötaste min när hon kommer nära, så svår att förklara och helt omöjlig att fånga på bild.

Stor pojke i eget rum

Under julhelgen tog vi också beslutet att flytta honom till eget rum. Jag hade tänkt att han nog får sova hos oss tills han närmar sig 1 år. Men så en kväll när vi var på väg i säng så hade vi tydligen väckt honom. Även om vi vant honom med både ljud och lite ljus i sovrummet när han sover. Så då tog vi ett gemensamt beslut att flytta honom följande kväll i hans eget rum. Hittills har nätterna gått ganska bra, vissa nätter är vi uppe några gånger och ger tutten, andra nätter så sover han bättre. I och med förkylningen nu också så är sömnen lite oroligare. Men både barn och föräldrar har anpassat sig bra. Så nu gäller det bara att inreda hans rum till en något mysigare plats. Tur att jag har den färdiga idén i huvudet.

1+

Continue Reading

Föräldraskap

När julen tar mer än den ger

20 december, 2019

Den här mamman har en sämre natt i bagaget, den första på länge. Einar hade svårt att komma till ro igårkväll, vi hade spenderat hela dagen hos min ena syster med en hel del nya intryck. Dessutom lyckades han somna och sova i ca. 30 minuter när vi körde hem. Nattsömnen som brukar infinna sig kring 20.30 dök upp först efter kl.22 när den har mamman retirerade av trötthet och leda till sängen. Förstås vaknade jag ju och låg vaken ett bra tag inatt, tänkte på en dröm jag drömt.

Nå, med tanke på lillprinsens sena sovtid igårkväll så var jag bombsäker på att han sover lite längre denna morgon. Men nej, 7.30 var det väckning som vanligt.

Vadå julfrid?

På dagens göra-lista stod det städning, så det var bara att bita i det trötta äpplet när lilleman rullats ut för att sova sin första vila. Lika bra att få det överstökat, för inte är jag mer taggad på det någon annan dag under helgen. Så nu är golven lite renare en dag igen, en del av dammet bortsopat och bänkarna i köket rena, för ett par timmar. Jag plockade fram återstoden julpynt och drömde om fler avställningsytor att visa upp min lilla skara tomtar på. Så, nu kanske vi kan ta julfrid i den här stugan.

Scrollar genom facebook-flödet medan lillen leker med ett gäng nya leksaker på golvet. Läser en text om en mamma som är uppgiven och hyllar andra ”supermammor” som orkar och hinner ta tag i julen. En annan mamma funderar om jultraditioner från när vi själva var barn och avslutar med att om det enda vi minns är vår egen stressade mamma så kanske vi kunde omvärdera julen. Släppa på kraven.

Om du tror att du får julfrid av att ha ett skinande rent hem, en massa hemlagat gott i kylskåp och kakburkar, rara rena barn och en massa fina, dyra julklappar under granen, då ska du nog tänka om.

Renast hem vinner!

Jag tror att den här stressen som många, främst kvinnor och särskilt mammor, känner inför julen. Jag tror att den beror på två saker; sociala medier och mängden saker vi omger oss med.

Från mitten av oktober fram till årsskiftet matas vi med bilder och inlägg om julen, pyntet, matet och den perfekta stämningen. Vi hjärntvättas att tro att den som har den mest socialmedie-perfekta julen vinner. Att den som lyckas visa upp flest glansbilds-bilder av skinande rena hem och aldrig sinade gotteskålar redan från första advent är lika med julfrid.

Om det här ger dig mer stress än inspiration, avfölj eller logga ut. Julen är inte menad att vara socialmedie-vänlig från första advent till trettondagen.

Du ska väl inte fira jul i garderoben/garaget/bestickslådan? Behöver det specifika stället grundstädas och rensas ur precis i julveckan? Eller kan du göra det någon annan tid på året? Jag tror att den stor del av den stress vi känner hemma, just inför dessa högtider, är delvis på grund av den mängd saker vi omger oss av. Jag tror att alla skulle må bra av att i något skede under året ta och rensa ur lite ur sitt hem. Ta ett rum eller område åt gången. Se över sakerna, vad behöver lagas, vad kan vi sälja, finns det rent skräp vi kan slänga eller saker som vi inte behöver men som inte har något marknadsvärde, kanske vi kan donera?

Genom att kontinuerligt gå igenom sitt hem och reda upp och rensa bort så blir också städningen enklare. Vårt hus på 4 sovrum, kök,vardagsrum, 2 wc och grovkök totalt 120 kvm städar jag på ca. 2 h. Plockar grejer tillbaka på sin plats, för ut sopor, dammsuger, torkar damm och golv, tvättar lavoarer och wc-stolar. Det går enkelt, just för att mängden saker vi har framme inte är så stor. Å för att majoriteten av våra saker också har en specifik plats.

Vad handlar julen egentligen om?

För mig handlar julen om glädjen i att få vara tillsammans. Att få sitta ner med familj och vänner, äta något gott och prata. Jag trivs bäst och har enklast att slappna av när det är ordning runt om mig, det behöver inte vara fläckfritt städat, men ordning. Jag tycker om att baka och dona i köket, men jag klarar inte av att göra varken knäck eller fudge. Enkelt ska det va!

Vi är mitt i mörkaste december, släck lamporna, tänd ljus och ljusslingor. Duka fram något gott och sätt dig ner med din familj istället för att stressa runt som en galen. Logga ut från sociala medier och vill du fota, gör det för er skull. Kanske du vill ha en bild som minne på er nya jultradtion.

Ingen bryr sig om ni äter chips och dipp på julafton istället för sjuttioelva sorters knäck och fudge. Om du firar med eller utan gran och tomtar eller huruvida du har på dig en röd klänning eller skönaste myskläderna.

Gör julen till en tid att njuta, vara tillsammans och ladda batterierna för det är du värd!

0

Continue Reading

Föräldraskap

Tankar inför Einars första jul

16 december, 2019

På ett vis blir allting nytt när det finns en till familjemedlem. Många saker blir annorlunda, dina prioriteringar ändrar och du gör saker för första gången. Så är det också med alla traditioner och högtider, nu finns det en möjlighet att omforma dem och skapa något som passar er familj. Tänk vad skönt! Kanske är det någon viss tradition eller högtid som du inte trivts med eller vill förändra. Nu har du chansen, det går alltid att dra ”bebis-kortet”, ifall du vill slippa undan. Men, använd det inte för ofta, du kan bli genomskådad!

Som den julälskare jag är så har jag varit så taggad för julen och egentligen för hela decembermånad. Nu i år när jag får vara hemma och faktiskt njuta av tiden innan jul fullt ut så är det så skönt. Jag funderar mycket över våra jultraditioner och vilka nya grejer jag vill införa. Men också på hur jag vill presentera julen för vår son. Okej, han är ju så pass liten ännu att han inte kommer komma ihåg något av sin första jul. Men jag tänker som så att om jag redan nu börjar bearbeta vissa saker hos mig och så tids nog när han stor nog att uppskatta jultiden så har vi traditioner vi trivs med.

Julklappar, kalendrar och julfirande

Vad köper du i julklapp åt en nästan nio månader gammal bebis? På önskelistan i år finns bland annat en babypulka, böcker av olika slag och hållbara leksaker. Ja, i princip har jag sagt åt de närmaste vad vi anser är ”bra” julklappar. Av oss kommer Einar få två paket, ett set med muminbestick och en bok. Han kommer ju ändå inte att uppskatta sina grejer, jag har på känn att paketsnören och färgglada presentpapper är en större hit.

Sen kommer vi till det här med julfirande. Redan innan vi fick barn bestämde jag att när vi småningom är en egen liten familj är det slut med rantandet på julen. Jag vill gärna spendera en del av julaftonen hos bådas familjer. Men i år, med en liten bebis och hans rutiner, så väljer vi att spendera julaftonen på ett ställe och juldagen på ett annat. Minska stressen helt enkelt. En ny jul kanske vi ställer till med julmiddag hemma hos oss istället.

Sociala medier har svämmat över av julkalendrar av olika slag den senaste tiden. Jag tycker det är intressant att följa med och se vilken sorts kalendrar människor fixar/köper åt sina barn. I mitt jobb har vi varje år också någon form av nedräkning till julen. Så jag har också hunnit skapa flera kalendrar, även om jag inte haft egna barn tidigare. När det kommer till julkalendrar så tror jag ändå att barnen behöver vara några år för att till fullo kunna uppskatta nedräkningssystemet till julen. Med tanke på att den här tiden nästa år är vår son 1 år och 9 månader, så känns han nog ganska så liten för en julkalender då ännu. Men, när åldern väl börjar vara inne så har jag på känn att den här mamman går loco med nissedörrar och storfavoriten; aktivitetskalender eller julsagokalender.

Det viktigaste är ändå känslan

Oavsett så är det viktigaste kring julen och tiden för julen ändå känslan. Det där pirret och myset men också lugnet. Jag väntar så på att få ta vår lillprins med i julbestyren och låta honom på ett barns ivriga och fördomsfria sätt bekanta sig med den mest fantastiska av alla högtider. Samtidigt som jag vill försöka lära honom att julen den handlar om glädje och att få vara tillsammans. Inte om vad du fick eller inte fick av jultomten.

Nu vill jag veta; hur ser ni på julen? Vad tänker ni om julklappar, kalendrar och julfirande? Hur gör ni och varför?


Gillar du dethär inlägget? Klicka gärna på hjärtat här under så vet jag vad du gillar och kanske skriver mer om samma ämne!

0

Continue Reading