Vardagen

En hyllning till landsbygden

13 november, 2020

Jag är född, uppvuxen och lever på landsbygden, om gud vill och byxorna håller ska jag också bli gammal ute pålandsbygden. Jag har inte kunnat välja var jag föddes eller var min uppväxt skulle bli. Men jag fick välja sen var jag skulle slå ner mina bopålar som ung vuxen. Kärleken fann jag i en annan landsbygdssjäl och det föll sig ganska naturligt att vi vill bo och leva ute på landsbygden.

Jag har inte ångrat mitt val att bo i en by ute ”i skogen” eller nära till havet. Det var kanske inte roligt alla gånger att bo långt från skola, vänner och fritidsintressen. Men på något vis så gick det nog ändå. Idag tvivlar jag inte alls på att i framtiden ställa upp för mina barn, så som mina föräldrar ställt upp för mig.

För ett tag sen så läste jag ett inlägg i en facebookgrupp. En annan mamma som funderade över just det här med att bo en bit från ”civilisationen”. Hur vi resonerade kring det här. För mig som är uppvuxen i en by där affären bommade igen när euron trädde in världen och med 15 minuters bilväg till vännerna. Så är det rena lyxen att ha nära till en liten byabutik och att vi ännu har dagis som är verksamt här. Att sen veta att det finns barn i hans ålder när han växer upp och att det inte är så långt till olika fritidsintressen gör valet att bo här mycket enklare.

Visst fanns det de som ifrågasatte våra tankar och vårt val att flytta hit när vi först förde det på tal. De som funderade över om vi inte ville bo kvar i den by där vi bott och där sambon är uppväxt. Men nej, vi ville hit, lite längre ut på landsbygden. Nära till vattnet och till flera av våra vänner. Möjligheten att få lite avskiljdhet och del av en byagemenskap som jag känner igen från min barndom. Även om man anar inflyttning här så är den inte lika stor och omvälvande som i stora grannbyn. Där var och varannan människa du möter på gångbanan eller med bilen är en obekant. Här åker handen upp av ren vana nu för tiden och du hälsar på alla. Eller ja, nästan. Det märks tydligt, både på bilarnas utseende och chaufförens sätt om det är någon från orten eller någon som bara har sin stuga här.

En framtid på landsbygden

Jag kan inte förutspå hur framtiden här på landsbygden kommer att se ut. De finns de som vill avveckla allt och få oss att flytta in mot storstäderna. Som hävdar att allt är så mycket bättre där. Att livet är så mycket enklare när du har allt utanför dörren.

Vi har också allt utanför dörren. Vi har morgonsolen som lyser in genom köksfönstret, vi har fina promenadstråk och om du vill så kan du välja ett som gör att du inte möter en endast människa under din promenad. Vi har naturen runt husknuten och det är mörkt när du släcker lampan om kvällen. Vi känner grannarna, eller åtminstone känner till och enligt den oskrivna byaregeln så hjälps vi åt. ”Vi jär e på talko.”

landsbygden

Min största önskan är ändå att de inte tar ifrån oss all service. Att de låter byns småbarn fortsätta leka på dagisgården och att vi tillsammans håller byabutiken i rullning. För jag tror att du har mera vett att uppskatta din hembygd om du har fått vara med och ta hand om den när du var yngre. Åtminstone så lär du dig att det finns inget som är så bra och så tryggt som att få komma hem.

19+

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *