Älskade unge

Einar sex månader

20 oktober, 2019

Så har ännu en månad gått och vår lillprins är sex månader, ja snart sju när jag skriver det här. Jag hade först inte ens tänkt skriva ett inlägg, men så läste jag fem månaders inlägget och insåg att så mycket har ändrat. Så jag nog vill dokumentera vår vardag just nu.

Ikapp sin utvecklingsålder

För två veckor sen var vi på återbesök till sjukhuset. Jag var lite nervös för besöket hos fysioterapeuten. Rädd för vad hon skulle säga och om våra försök till motorisk träning alls hade gett resultat. Men, som tur var min oro helt obefogad. Blodproverna vi tog innan besökte var normala och fysioterapeuten kunde konstatera att Einar nu är i kapp med sin utvecklingsålder, dvs. fem månader.

Med lite hjälp kommer han nu smidigt över till magliggande och där trivs han bra. Men han verkar inte så intresserad av att själv ta sig till magliggande. Däremot blir han så fruktansvärt arg när han ännu inte slipper framåt. Många gånger har jag fått trösta en liten uppgiven kille som har så stora visioner om att slippa framåt, men som bara ligger och sprattlar på stället.

Den matglade prinsen

Under den senaste tiden har massor hänt på matfronten och vi har minsann en matglad liten kille. Vid senaste rådgivningsbesöket uppmuntrade hon mig till att börja ge honom fast föda tre gånger om dagen. Så nu äter han lunch, middag och gröt innan läggdags. På en vecka hade dessutom hans vikt ökat med 260 gram. Så fortsätter det gå i den här takten har vi snart en stor kille.

Även om de inte utgår från tillväxtkurvorna så mycket längre under rådgivningsbesöken så gläder det mig att vi vid nästa besöka antagligen får lämna hans prematurkurvor bakom oss. Han växer så bra nu och vi kunde konstatera att det var riktig mat den här pojken behövde för att börja komma ikapp.

Vår lille solstråle, som charmar de som träffar honom. Får ofta frågan; är han alltid så där glad? Ja, för det mesta, förutom när han är trött eller hungrig. Jag är så glad och lättad att allt är på rätt väg för Einars del. Å jag hoppas innerligt att besöket till sjukhuset i slutet av november blir det sista på länge.

0

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *