Vardagen

Allt jag önskar mig

12 maj, 2019

I fjol den här tiden satt jag och funderade på att skapa en lista ”30 saker att göra före 30”. Men den tanken blev inte mer än en tanke just då. Å nu har det redan gått ett år och imorgon fyller jag 30 år. Jag har nog inte riktigt fattat det själv, att jag blir 30 i år. Det låter så gammalt, men det är det ju faktiskt inte.

Ålder är bara en siffra

Jag brukar tänka att du är så gammal som du känner dig. I vissa situationer känner jag mig yngre än vad jag är och i andra situationer så märker jag av min ålder. Speciellt skönt är det i de situationerna när jag kan inse att jag inte behöver bevisa något eller känna behov av att pröva något speciellt. Eller de gånger när jag får konstatera att det där behöver jag inte i mitt liv. För fem eller till och med tio år sen var det där roligt eller intressant.

För ålder är ju sist och slutligen bara en siffra och jag vill inte låta min ålder påverka mig på något sätt. Annat än att jag kanske med åren blir lite klokare och förståndigare. Ah, nu låter jag ju jättegammal här.

30 bring it on, jag är redo

Jag hinner filosofera en hel del under mina dagar hemma med icke talande-sällskap. I det senaste har ju förstås min stundade födelsedag funnits i mina tankar. Ska jag vara riktigt ärlig så känner jag mig redo att kliva över från 20 nånting till 30 och vidare. Jag har en hel del i bagaget, både positiva upplevelser och minnen men också mindre positiva. Allt detta har ju format mig och gjort mig till den jag är idag. Samtidigt som jag ser med spänning framemot vad det här livet har att erbjuda. Småbarnslivet, föräldrarollen och vardagen på andra sidan. I tysthet gjorde jag en plan med mig själv för flera år sen, en önskan om att få vara mamma innan jag fyller 30, eller så strax efter. Å tänk att jag hann, det blev så som jag hade önskat.

Vad brukar du önska dig till ditt kalas?

I vintras, medan jag ännu jobbade, satt jag vid bordet med en av mina fem-åringar. Som från ingenstans ställde han mig frågan vad jag brukar önska mig till mitt kalas. Ja, vad svarar man? Jag försökte förklara att som vuxen så är det inte alla gånger att man känner att man vill ha något när man fyller år. Han tittade frågande på mig, klart man behöver presenter när man fyller år! Men då sa jag också att jag vet vad jag ska önska mig till min kommande födelsedag, att få fara på mamma-jumppa. Fem-åringen insåg väl kanske att det här med födelsedagar och önskningar har Stina nog inte riktigt koll på, så där slutade vårt samtal om just det.

Men jo, det stämmer att jag har önskat mig bidrag till att få fara på mamma-jumppa. Jag vet hur bra jag mår av att röra på mig. I mitt stilla sinne har jag redan börjat fundera på hur jag bäst ska kunna ta hand om min kropp och mitt sinne nu under baby- och småbarnstiden. Mest för att orka ge all tid och kärlek åt min familj, men också för att må bra själv. Så nu vill jag börja försöka satsa och ge min kropp och knopp det bästa, så att jag orkar länge än.

30, här kommer jag!

0
  1. Det låter som en bra önskan! Jag har efter att jag fått barn blivit extra noga med att sköta min hälsa. I vissa perioder sämre och det inverkar negativt på mig direkt. Kram på din första Morsdag och Grattis ?

  2. En kollega frågade mej, hur mycket jag fyller i år. ( Jag fyller år den 29 maj)
    Jag svarade : 28 år.
    Kollegan: Vilket är du född?! (Han var osäker om jag verkligen blir 28. Eftersom jag ser så ung ut.
    Jag : 29 maj 1991.
    Kollegan : Jag tror dej!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *