Älskade unge

En hälsning

10 april, 2019

Hej,

Här flyter vardagen på och igår gick vi in i v. 36. Det betyder att om en vecka så räknas inte Einar som prematur längre. På fredag blir lillkillen redan två veckor gammal och jag vill gärna stanna tiden lite. Även om dagarna här på Keskola ibland går långsamt, så har vi vår regelbundenhet och på något märkligt vis blir det en ny dag allt för snabbt.

Igår firade vi 2 kilo med att klä honom i den sötaste tröjan. Sambons mormor är en duktig sömmerska. Å eftersom utbudet av riktigt små kläder inte är så stort i affärerna, så ville hon sy åt oss. Å vet ni, förutom att vi passerat två kilos sträcket så började också läkaren nämna hemgång. Tänk, ljuset i tunneln hem kom lite närmre. Snart slipper vi den här vardagen och en ny kan ta vid. Som jag längtar!

Nästa gång jag skriver, då kanske det är en hälsning hemifrån. Ha det gott!

Ps. Om du vill kan du följa mig på instagram @finachristinas, där uppdaterar jag dagligen via stories om vår vardag. Å en och annan bild i det vanliga flödet lär det väl bli också.

0
  1. Härligt med framsteg!! Vet inte hur många gånger läkaren sa ”snart får ni nog fara hem” eller ”till helgen slipper ni nog säkert hem”, men ändå satt vi bara där och väntade på att saturationsdipparna skulle minska dag ut och dag in. Det var så frustrerande, så efter att de sagt det några gånger slutade jag tro på dem gällande hemfärden. Hoppas det stämmer för er som de säger. Så otroligt skönt att få komma hem!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *